» Vilka krav föreligger på eldningsapparat (brännare)?
Eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand. Där det är aktuellt ska eldningsapparat vara försedd med anordning som hindrar eld att sprida sig genom eldningsapparaten till bränsleförrådet. BBR 5:424
ALLMÄNT RÅD:
Eldningsapparaten bör vara försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand.
En P-märkt eldningsapparat har tre av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand. Exempel på säkerhetssystem kan vara fallschakt, tät cellmatare och vattensprinklersystem med temperaturutlösning. Dessutom ska förbindelsen mellan brännare och bränsleförråd utgöras av avbrännbar slang av svårantändligt material.
» Flera eldstäder på samma rökkanal?
Rök- eller avgaskanal som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att detta inte medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Skorstenar, skorstensschakt eller dylikt skall placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Bestämmelserna omfattar även avgaskanaler från bränsledrivna motorer. BBR 5:431
ALLMÄNT RÅD:
Rökkanaler och skorstenar bör uppfylla kraven i SS-EN 1443.
När flera eldstäder ansluts till samma rökkanal bör man betrakta riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning, via eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning.
Risken för brand eller annan olägenhet får inte bli större än vad som hade varit fallet om eldstäderna varit anslutna till separata rökkanaler. Ansvaret för att regeln som är tvingande uppfylls vilar på byggherren. Byggherren kan styrka fullgörandet av sitt ansvar med ett dimensionerande beräkningsunderlag (en beräkning som kan utföras av byggherren själv men med hänsyn till beräkningarnas komplexitet, i praktiken lämpligen bör utföras av en konsult). Det räcker alltså inte med "vi kan provelda och se hur det går". Beräkningarna ska finnas på plats vid besiktningen. Om underlagen ej finns på plats så kan inte besiktningsmannen verifiera att kraven i BBR är uppfyllda. Den sakkunnige kan behöva göra egna beräkningar och mätningar för att kontrollera beräkningens riktighet.
Vi på Sotardistriktet kan också stå till tjänst för beräkningsunderlaget.
En dimensionerande beräkning kan generallt anses tillförlitlig om den utförs enligt den europeiska standarden SS-EN13384-2. Standarden har även status som Svensk standard. En anläggning som dimensioneras efter SS-EN 13384-2 uppfyller kraven i BBR.
Dock så tar standarden inte hänsyn till brandrisker. För att avsnitt 5 i BBR (brandskydd) ska anses vara uppfyllt, diskvalificeras eldstäder belägna i olika brandceller. Exempelvis: en värmepanna uppställd i pannrum, om pannrummet är utfört som en egen brandcell, får således inte anslutas till till samma rökkanal som en eldstad som står uppställd i ett utrymme utanför pannrummet, oavsett byggnadstyp. Detsamma gäller i flerfamiljshus: om två olika eldstäder från två olika lägenheter kopplas på samma rökkanal så diskvalificeras dessa också, då varje lägenhet är utformad som en egen brandcell.
Med uträkningen så kan man även verifiera att ett tillräckligt värmemotstånd erhålls, det är av stor vikt att man verifierar att rökgaserna förhindras att kondensera. Om rökgaserna till en fastbränsleanläggning tillåts att kondensera så är resultatet brandfarliga tjärbeläggningar. Och kan man inte verifiera det med en uträkning så har man inte uppfyllt avsnitt 5 i BBR (brandskydd).
Det svenska klimatet präglas av en lång eldningssäsong med låga utomhustemperaturer vilket många gånger kan leder till en intensiv eldning med följden att eldstäderna överbelastas. Det är farligt nog att överbelasta en eldstad med separat rökkanal, men vad händer om man överbelastar flera eldstäder som är anslutna till en gemensam rökkanal? Det blir inte dubbelt så varmt men värmebelastningen för rökkanalen riskerar mycket lätt att bli 2,5-3 ggr större än säkerhetsprovningen förutsätter. Ett tips kan vara att öka på säkerhetsavstånden till brännbart.
» Vad säger reglerna om skyddsavstånd?
Högsta tillåtna yttemperaturen på närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte får överstiga 85 grader (BBR 5:41).
De flesta moderna eldstäder är på något vis produktgodkända och dom flesta har egna säkerhetsavstånd till brännbara byggnadsdelar och fast inredning. Dessa monteringsanvisningar måste följas (alla måtten är dock minimimått). Det finns även schablonmått för de eldstäder som inte är produktgodkända och testade. Dessa schablonmått finns i Byggvägledning 6 Brandskydd som är en handbok i anslutning till BBR. Dock så gäller alltid regeln 85 grader pä närbelägen och fast inredning oavsett vilket avstånd som eldstaden är godkänd för.
Icke vattenmantlad eldstad:
Mått i sidled:
Lämpligt avstånd för en oisolerad och ej vattenmantlad eldstad (kamin, braskassett, braskamin eller köksspis med mera) är minst 500 mm fritt luftat utrymme, alternativt kan avståndet minskas till 250 mm om ändamålsenligt strålningsskydd monteras (stålplåt/fibercementskiva av minst 8 mm) strålningsskyddet skall monteras med minst 25 mm fritt luftat utrymme. Alternativt kan eldstaden placeras 50 mm från ändamålsenlig brandmur (EI 60) av exempelvis 70 mm betong, tegel eller dylikt .
Lodrätt mått:
Från eldstadens översida ett fritt luftat avstånd på minst 1000 mm till brännbart material, kan minskas till 500 mm om de brännbara delarna förses med ett ändamålsenligt strålningsskydd samt om yttemperaturen inte överstiger 90 grader.
Eldstadsbotten:
Lodrätt mått om flammor eller heta rökgaser riktas ned mot förbränningskammarens botten, såvida inte därunder finns ett minst 50 mm luftat utrymme så gäller 250 mm (luftat) 400 mm i andra fall. Avståndet 400 mm gäller även för öppna spisar om eldstadsbottens undersida ansluter direkt till brännbar byggnadsdel.
Öppen spis:
100 mm fritt luftat utrymme till brännbart. En vägg med inre regelstomme av trä kan anslutas till utsidan av omslutningsväggen till en murad öppen spis på samma sätt som vid en anslutning till en rökkanals omslutningsvägg, dock inte inom ett avstånd av minst 500 mm från eldhärdens centrum. Alternativt 50 mm eldfasttegel, 120 mm massivt tegel samt 100 mm fritt luftat utrymme mellan teglet och den brännbara väggen med en murklack på minst 120 mm.
Oisolerat rökrör:
Icke isolerade rökrör/anslutningsrör ska anordnas till ett avstånd på minst 500 mm i sidled samt lodrätt, avståndet kan minskas till 250 mm om den brännbara delen förses med ett strålningsskydd.
Kakelugnar:
För kakelugnar bör det lodräta avståndet mellan översida och brännbar byggnadsdel vara minst 100 mm. Dock får temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte överstiga 85 grader.
Vattenmantlad:
Om eldstadens yttemperatur inte över stiger 80 grader 10 cm luftat utrymme om eldstaden är en vattenmantlad och värmeisolerad värmepanna med en tillförd effekt av högst 60 kW får avståndet minskas till 5 cm.
Värmepannans öppning:
Öppning i förbränningskammare eller ask- eller sotuttagsöppning i en värmepanna eller jämförbar eldstad inom en vektor med 90 grader centrumvinkel: om tillförd effekt uppgår till högst 60 kW så ska avståndet vara minst 1000 mm. Om byggnadsdelen förses med strålningsskydd 500 mm. Om pannans effekt överstiger 60 kW så ska avståndet vara minst 2000 mm. Om den brännbara delen förses med stålningsskydd så kan avståndet minskas till 1000 mm.
Eldningsapparat (t ex oljeeldningsapparat):
Eldningsapparat till en värmepanna med en tillförd värmeeffekt överstigande 60 kW horisontellt mått så ska måttet vara minst 1000 mm, om den brännbara byggnadsdelen förses med ändamålsenligt strålningsskyddså kan avståndet minskas till 500 mm.
Eldningsapparat till en värmepanna med en tillförd värmeeffekt på högst 60 kW horisontellt mått så ska måttet vara minst 500 mm, om den brännbara byggnadsdelen förses med strålningsskydd så kan avståndet minskas till 250 mm. Oljeeldningsaggregat ska även ha minst 1000 mm till brännbart.
» Hur välja värmepanna?
Ibland kan det vara svårt att veta vilken sorts värmepanna som man ska köpa – i synnerhet som de flesta försäljningsargument kan låta bra. Termerna är många – bränsleslag och förbränningsprinciper likaså. Men vad innebär de alla, och hur passar det ditt hushåll och dina ändamål?
Kombinationspanna:
Innehåller bara en eldstad som är avsedd för bränning av både olja och ved. Denna är ofta bättre lämpad för vedeldning än en dubbelpanna, men har som regel en för liten konvektionsdel för att vara riktigt bra som vedpanna. Det är direkt olämpligt att växelelda med olja och ved, eftersom vedeldningen ger upphov till beläggningar i pannan som avsevärt försämrar verkningsgraden vid oljeeldning.
Dubbelpanna:
En dubbelpanna är avsedd att kunna eldas med olja eller ved i skilda eldstäder. Huvudbränslet är olja och eldstaden för ved är ofta dåligt utformad för vedeldning. Vid vedeldning uppvärms endast ena halvan av pannan och konvektionsdelen är som regel för liten. Om man har tänkt att bara elda med ved i en dubbelpanna så kan det vara en bättre lösning att komplettera oljeeldstaden med draglucka och sedan använda oljedelen för vedeldning.
Allbränslepanna:
En allbränslepanna är i princip en dubbelpanna som dessutom är försedd med elpatron och automatik för eluppvärmning. Vad beträffar vedeldning är denna panntyp behäftad med samma nackdelar som en dubbelpanna.
En annan nackdel med kombinationen olja-ved är att skorstensarean är dimensionerad för ett av bränsleslagen och därigenom olämpligt för det andra. Vedeldning kräver betydligt större luftmängder än olja och kräver alltså större skorstensarea för att fungera bra. Oljeeldning däremot kräver en mindre skorstensarea och vid för stor area så är risken för kondens i skorstenen mycket stor.
Fastbränsleanläggning:
Det finns en mängd olika tillverkare av värmepannor på marknaden och man brukar mest tala om olika förbränningsprinciper, nämligen glödbäddsförbränning, överförbränning, underförbränning och omvänd förbränning. Skillnaden mellan dessa är hur primär- och sekundärluft tillförs till bränslet och var i bränslebädden förbränningen sker.
» Hur ska ett eldstadsplan vara utformat?
Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska ha ett eldstadsplan. Eldstadsplanet ska ha sådan utsträckning och vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske. Finns det utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, ska eldstadsplanet omfatta även detta utrymme. (BBR 5:422)
ALLMÄNT RÅD:
Eldstadsplanet för pannor eldade med fasta bränslen bör vara minst 2 meter framför med eldstadsöppning och minst 1 meter utanför andra delar.
Eldstadsplanet bör bestå av minst 50 mm betong, tegel eller dylikt. Vid mindre slutna eldstäder anordnas intill ett avstånd av minst 30 cm framför eldstaden och till minst 10 cm på vardera sida om eldstaden.
För kakelugnar kan utsträckningen i sidled dock begränsas till eldstadsöppningens bredd med minst 0,2 meter tillägg på vardera sida om öppningen. För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så, att det är minst 1 meter. Om eldstadsbotten ligger högre än 0,4 meter över golvet, bör avståndet ökas med hälften av det överskjutande höjdmåttet.
Eldstadsplan för lokaleldstäder i bostadsrum kan bestå av 0,7 mm stålplåt. För sådan del av ett eldstadsplan som ligger under eldstaden får plåt dock endast användas, om det finns ett minst 50 mm fritt, luftat utrymme mellan eldstaden och eldstadsplanet och om temperaturförhållanderna i övrigt tillåter
» Hur stor ackumulatortank?
Allmänt gäller att ackumulatortankens storlek inte bör vara mindre än vad en pannas eldstadsvolym klarar av att värma. En för liten tank i förhållande till vedinlägget resulterar i att eldningen måste avslutas med pyreldning när ackumulatorvattnet uppnått önskad temperatur innan brasan brunnit ut. En för stor ackumulator tank kopplad till en kombipanna kan å andra sidan leda till långa eldningstider med höga rökgastemperaturen vilket ökar brandfaran. Man kan då montera en ventil (dragavbrott) på rökkanalen som öppnar vid ett visst skorstensdrag och späder ut rökgaserna med pannrumsluft.
Större värmeanläggningar bör förses med temperaturgivare/-vakt i utloppsstos för rökgaser från panna för att skydda rökgasfilter och rökgasfläkt mot höga temperaturer.
Om en värmepanna har för låg eldstadstemperatur blir förbränningen ofullständig. Sot och tjära kan då fastna på rökgaskanalens väggar och risken är stor för skorstensbrand.
» Varför skall en kakelugn provtryckas?
Efter det att man eldat färdigt i en kakelugn låter man elden falna och skjuter sedan spjället för att behålla värmen i kakelugnen. Kakelugnen blir då påverkad av det övertryck som uppstår när den varma luften i kakelugnen stiger uppåt.
Denna påverkan skall kakelugnen klara utan att läcka ut gas i rummet. Grundregeln när vi provtrycker kakelugnar baseras på röktrycksprovning av rökkanaler där rökkanalen utsätts för det sämsta förhållandet som kan uppstå vid eldning (tryckmässigt sett).
» Hur bygger jag ett pannrum?
Pannrummet för primär uppvärmning med en tillförd effekt på högst 60 kW ska ha väggar och tak av tändskyddande beklädnad samt golv av obrännbart material. Golvbeläggningen utförs av betong, tegel eller dylikt.
Pannrummet skall även vara utformat som en egen brandcell och stå emot brand i minst 30 minuter innan branden kan spridas till angränsande utrymmen (brandteknisk klass EI30). Detta gäller även pannrummets fönster, som ska stå emot brand i 15 minuter. Dörrarna skall även hålla brandklassen EI 30.
Bränsle och brännbart material som förvaras inne i pannrummet placeras med minst 1 meter till pannan.
Tilluftskanal till pannrummet är också ett krav och tilluftskanalen ska vara dimensionerad så att den ger tillräcklig luftmängd i förhållande till förbränningen.
Ett garage får endast stå i förbindelse till pannrummet genom en luftsluss! När rensluckor monteras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt bör särskilt täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning, barnsäkerhet med mera beaktas.
Tips! Montera också gärna en brandvarnare i taket utanför pannrummet.
» Får jag montera en värmepanna i garaget?
Nej! Enligt BBR 5:462 Garage.
Uppvärming i garage får inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Rensluckor får bara finnas i garage om särskilda åtgärder vidtas. Garage får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler som innehåller eldstäder och dylikt.
Servicestationer, bilverkstäder och likvärdiga lokaler där explosiva gasblandningar inte förekommer, och som är avskilda från andra lokaler så att brandspridning förhindras i 30 minuter, får värmas med varmluft om pannan placeras i ett pannrum utan förbindelse med lokalen eller om pannan placeras i lokalen och förbindelseluft tillförs direkt från det fria genom tät kanal. Återluft ska i förekommande fall tas från minst 2 meters höjd över golvet.
